- Slagen hjälte

Igår hade vi en underbar dag ute i härliga vädret! Solen sken, elden sprakade och vi åt gott ute.
Harry provade på att pimpla för första gången i hans liv.
Två fiskar kom upp ur hålet, med lite hjälp från mamma och Sofia ;]
Ute var vi från strax efter tio till strax före sexton. Det var en trött Harry som somnade i min famn  i soffan framför hockeyn och vaknade inte förrän just efter sju, efter att ha legat på golvet ett tag. Hur han hamnade där har jag ingen aning om ;) Han vaknade nog och tänkte kliva upp, men orkade inte det så han la sig bara ner där han stod. :D Han vaknade i alla fall tillslut och fick i sig lite middag, sen gick han snabbt till vardagsrummet igen och la sig i soffan igen. Vid åtta frågade jag han om vi inte skulle gå upp till storsängen och sova, vilket han ville. Tio över åtta släckte jag lampan och vi somnade sen. Att han vaknade lite tidigare än vanligt gör inget, det var inte 'min tur' att kliva upp på morgonen ;)
Det var faktiskt himla skönt att lägga sig så pass tidigt, omän det var lördagkväll! Att vara ute heela dagen tar på krafterna minst sagt!

Idag är det lika varmt ute men solen vill inte riktigt kika fram. Vi ska ändå bege oss ut för att njuta av att det inte är trettio grader kallt!! Ha en underbar söndag, för det ska vi ha!

KRAM

- I säljartagen

Jahapp..
Då börjar våran trogna följeslagare ge upp.
Den har varit oss trogen sen hösten 2008 men verkar inte längre vilja vara en del av oss. 2½ år är inte fy skam, men den hade gärna fått hålla ett tag till!
Jag talar alltså om åkpåsen som vi haft från det att vi köpte den till Harry fram till nu. Typiskt att den ska börja ge upp nu bara..

Jag var lite sugen på att köpa en voksipåse som jag sett på blocket, dock inte så snygg i färgen, men jag skulle aldrig få för mig att köpa en ny voksi, snuskigt dyra är dem men visst jävligt varma! Det kanske är någon som har en voksi som bara ligger och skräpar som vil bli av med sin?? :)


Jag har även bestämt mig för att sälja våra Phil & Ted.
Mamma tycker jag är dum som köper och säljer barnavagnar titt som tätt, men jag anser mig vara ännu dummare om jag har en så pass dyr vagn som bara står.
Den används inte flitigt nuförtiden tyvärr. Då känns det bättre att sälja den till någon annan behövande och köpa en annan enkelvagn. Att använda den som enkelvagn och låta syskondelen bara vara, känns också onödigt..
Jag vet, jag är knäpp!!
Att lilleman även börjar vara lite stor för syskondelen spelar också in. Tänkte istället köpa mig en billig syskonvagn på bredden att ha för att gå ut på promenader med. Och till enkelvagnen bara införskaffa en ståbräda till Harry.

Hur skulle ni ha gjort? Behålla P&T eller sälja för annat inköp?
Säg att jag inte är dum som tänker som jag gör ;)

- Yes!

Jaaaa!!

Äntligen har Evert fått isg en plats med storebror på hans förskola och inskolningen börjar nästa torsdag! Han hade fått börja redan på måndag om inte jag gått skola måndag tillochmed onsdag och om Per hade möjlighet att vara ledig, men torsdag är bättre än inget!

Per ringde handläggaren som har hand om placeringar på förskolor för att höra sig för hur det såg ut, eftersom att dessa tre månader snart gått ut och vi inte fått veta något om någon plats. Hon hade visst glömt bort eller något liknande och bad om ursäkt för detta och undrade när vi ville att han skulle börja. Ja, så fort som möjligt givetvis, helst i januari ;) Hon sa då att han får börja på måndag om vi ville det och vips så blev det så! Eller torsdag då..
Det känns jätteskönt att äntligen få skola in honom och ha han där med brorsan på dagarna. Jag hoppas att jag ska känna mig mer tillfreds med skolan och inte känna samma hopplöshet och jobbiga känsla som jag har haft under en längre tid. Jag tror att detta kommer bli bra både för hans och för min skull. Han får vara på ett ställe där inte mamma hela tiden sitter och försöker antingen läsa eller skriva, utan har nån som kan aktivera honom mer än vad jag har gjort dessa senaste månader :'[
Och att jag, framförallt,  kommer ha mer tid, energi och ork till att vara en mamma. En rolig och aktiv mamma som roar mina barn på bästa sätt.
Hädanefter kanske jag inte behöver känna mig som världens sämsta mamma som lägger mycket tid till skolan utan kan lägga tiden på pojkarna när dem är hemma!

Mina älskade pojkar, dem är mitt allt, mitt allt!

- Irritationsmoment i trafiken

Jag kör ganska mycket bil. Kan bero på att vi bor där vi bor men också för att jag tycker det är ganska roligt och vill gärna fara och flänga. Att jag ofta nickar till är verkligen inte bra, jag väntar bara på att jag ska köra i diket eller krocka.. Jag hoppas bara att jag den gången är ensam i bilen!!! Visst, jag borde inte ens köra bil när jag är så trött, det vet jag! Det är dock ofta så att jag är pigg när jag sätter mig och kör och det är efter en stund tröttheten slår in. Om Harry är med och vaken så är det inga problem att hålla sig vaken, för surrar gör han, konstant!

Vars jag ville komma med detta var inte att jag är en sömnig bilförare, utan att jag kan bli jäkligt irriterad i trafiken! För att till exempel ta mig till Piteå så kör jag efter en väg som inte är lika bred som e4an direkt och när man möter en bil håller man ju av lite för att man inte ska köra in i varandra. Men det verkar som att vissa tror att dem är 'king of the road' och vägrar hålla av! Som förra veckan eller om det var förrförra veckan när jag körde den vägen med släp så mötte jag en annan bil som även denne kom körandes med släp. Jag höll givetvis av det jag behövde för att hålla mig på 'min' sida men tror ni att den mötande gjorde det!? NEJ! Denne människa hade inte alls en tanke på att håll av och hade jag hållt av några cenitmeter mindre än jag gjorde hade han kört in i mig.
Vad fan tänker man med då?!
Man är ju tamejtusan inte ensam i trafiken!



En annan sak som även det irriterar mig är när man kör i mörker och möter en bil och denne bil slår av hellyset typ 2 km innan mötet! Varför?! Jag kör med helljus för att jag ska se vägen, eventuella faror och liknande. Jag slår inte av ljuset för långt ifrån den mötande bilen så att när vi har halvljus är det flera hundra meter av mörker. Detta är ju en fara i sig! Visst, kör jag uppför en backe och ser lysen på andra sidan slår jag av mitt helljus just innan vi möts för att inte blända den mötande bilen, detta är något som de felsta evrkar göra och som är uppskattat! Men att slå av alldelens förtidigt och sedan flasha för att denne vill att jag ska blända av gör mig väldigt irriterad. Iböand skiter jag i att dem flaschar och åter lyset vara på till jag anser att det bör släckas eller så slår jag av i samma veva. Vad jag vet ska man ha på helljus till det att mitt lyse möter den mötande bilens lyse.

Hur gör ni i dessa situationer? Håller ni av på vägar där det behövs och slår ni av fort som blixten direkt ni ser lysen närma sig eller slår ni av när lysena möts?

När jag likaså är på ämnet bilar så blir jag också irriterad över dessa förare som på en 2-1 filig väg kör typ 90km/h där det egentlgien är 110km/h och dessutom enkelfiligt för att, när det blir dubbelfiligt öka på farten så att den bakomvarande måste öka farten än mer! Varför gör man så?!

- Längesen sist

Bara för att ni ska veta att jag lever kan jag väl skriva en rad eller två...

Här hemma är det som vanligt. Jag pluggar hemma med en 1,2 åring som kräver all min uppmärksamhet sin vakna tid - det vill säga, det blir knapert med skolarbete gjort! Tur jag har en hjälpsam syster som ställer upp och är med han vid behov, det är GULD värt!! Tack tack! Harry är på dagis (jag vet, förskola heter det.. men inte i min mun ;]) och han trivs mycket bra där. Att hämta hem han går inte bara på två minuter så att säga. Per han jobbar, jobbar och jobbar. Känns knappt som att vi ser varandra.. Det positiva är i allafall att vi inte nöter ut varandra ;) På lördag drar vi dock kosan norrut, närmare bestämt Haparanda och Cape East för en övernattning, 2-rättersmiddag och massage står på schemat. Kommer bli underbart!! Ikea kommer givetvis också få sig ett besök, vare sig karln vill de eller ej!

Vi söker fortfarande efter ett hus som skulle passa och falla oss i smaken, men inget verkar dyka upp. Alla andra verkar hitta "sina" hus, nu vill jag också hitta "mitt" hus! Så är det någon som vet av något hus som ni tror skulle passa oss, hojta! Vi är inte ett dugg kräsna ;) Höhö...

Tiden den går, föör fort. Jag önskar att jag hade haft mer tid på ett dygn. Finns så mycket mer än skola jag skulle vilja hinna med. Träffa vänner utan att känna mig stressad, hitta på roliga saker med pojkarna osv. Men, håll ut, jag har 'bara' 3 år kvar av skolan ;) Efter det ska livet omprioriteras..

Vad annars har jag att förtälja..? Ptjaaa... Vi väntar fortfarande på svar om dagisplats till Evert. Får jag inte in honom vet jag inte hur jag ska mäkta med skolan och framförallt praktiken?! Nåja, en dag i taget.

Nu har jag skrivit betydligt mer än jag tänkte från början, så ha det gott. Kram!

RSS 2.0