lindta

För ett par dagar sen bestämde jag mig för att ta en promenad och hämta harry från dagis någon gång. Denna någon gång vart idag!
Så vid ett när jag och Evert var klädda och klara, började vi steka mot dagis. Dryga timmen senare, svettig som en elitidrottare och lagom regnblöt infann vi oss 5 minuter över hämtningstiden. Ursäktade mig när vi stegade in, gjorde förstås ingenting, det visade sig även att guldklimpen fortfarande sov.

Lillhjärtat och jag stegade in i vilrummet och väckte upp den skönsovande pojken. Lite ovilligt steg han upp.
Påväg mot hallen för påklädning pratade vi med en av fröknarna och fick då veta att Harry hade blivit biten av en annan pojke på dagis. 
Dom hade småputtats lite och sen hade det sett ut som att dom skulle kramas, men istället för en kram fick Harry sig ett bett över läppen. 

Jag känner mig inte arg eller liknande på den lilla pojken. Jag vet att inget barn är en helhjärtat ängel, det som hände idag hade MITT barn lika gärna kunnat göra mot ett annat barn. Inte för att han är en bitpojke, men han hade kunnat vara.
Hoppas bara att detta inte fortsätter så att han blir det... 
 

Eftersom att vi hade trotsat vädret och gått backe upp och backe ner för att hämta storebror, så hade vi ingen bil ståendes på parkeringen. Så det var bara tagga upp kroppen för hemfärden efter den asfaltbeklädda vägen.

Kan säga att det var tungt!!
Det var inte bara kroppen som var lagom slö efter en stunds stillhet, det vart inte mindre tungt när det är mer uppför än nerför vägen tillbaka, sen att ett till barn satt i vagnen, cirkus 14 pannor extra och för att inte tala om Rexa, det var nog första och sista gången hon fick följa på en långtur!
Att det sen regna på det, mer på hemvägen än ditvägen, var mest bara skönt. Jag var nog varm ändå, så lite svalkande droppar gjorde bara gott!




Efter denna mastodonta(?) promenad tycker jag att åtminstone 10 kg borde fallit av mig, men vad jag kan se är dom fortfarande kvar!?!?!

Vi klippte förresten Harry igår. Jag började, Per avslutade.
Ojämnt både här och där, men sak samma, han är söt ändå! =)

Efter dagens middag, som idag bestod av korv, potatis och 'vitsås', och i samband med Everts sista dagslur, begav vi oss ut för att plocka lite blåbär i den nya, lilla, fina 'plockarn' (som jag inte minns nu vad dom egentligen heter), som Harry och Evert fått av sin mormor. Det var första gången för Harry och det såg ut att uppskattas!

När Evert vaknade, begav vi oss hemåt, lite motvilligt från storebrorsans håll!
Nästa gång får vi gå bara han och jag och plocka mer än bara fylla botten på hinken ;] Men det var ju inte för mängdens skull vi var ut... Där vi var fanns det dock mer lingon än blåbär, så det kanske blir lingon nästa gång!



   







 

Vars är Harry..?


HÄR!!


När jag och Per gick på Nolia i fredags, köpte vi den där bädden åt Kajsa. Men vem verkar tycka mest om den? ;)

Wihoo!
Äntligen har fröken fått följa Harry på toan.

I måndags när han var där själv skulle han inte alls gå på toa med fröken. Och blöja skulle han minsann inte ha, så han fick lägga sig och vila utan, resulterade i blöta kalsonger.
Igår gick han till toan, men väl där ville han inte mer. Ropade visst bara på mamma... Han fick då lägga sig återigen utan att pinka före. Denna gång var han torr! Han hade då inte kissat något efter jag tagit av han nattblöjan på morgonen, till efter två.. Snacka om att han kan hålla sig!! Det klarar ju knappt jag ;)
Idag fick som sagt fröken följa med och han pinkade.
Framsteg framsteg!


Alla nya saker och alla nya händelser måste få sjunka in, innan han släpper till. Idag ville han tillochmed gå och sova innan alla hade ätit klart :]

Idag kom det ett litet bakslag när jag skulle lämna Harry på dagis. Han skrek och var ledsen och ville följa hem med mamma.
Dom har då inte ringt från dagis så jag antar att det gick över, eller jag tvivlar inte ens på det. Det är ju inte första barnet dom har som blir ledsen när mamma eller pappa åker, så nog fixar dom det!


Älskade älskade barn!!

Nu är både första och andra inskolningsdagen på dagis till ända! Både igår och idag har det gått superbra. När det är dags att åka hem vill han inte alls följa med, utan vill hellre stanna kvar.
Det är väl ändå ett gott tecken?! =)

Det känns bra för mig att han verkar trivas så bra direkt. Hoppas det håller i sig sen när jag ska lämna han en stund för första gången. Men det tror jag, han bryr sig knappt om mig när vi är där, förutom om han ramlar eller blir knuffad eller liknande, då är det mamma som gäller :]

Imorgon är sista inskolningsdagen för denna vecka och direkt efter det drar vi mot Lycksele där vi ska tillbringa hela helgen i goda vänners lag! Kommer bli kanoners :]
Hoppas bara att Per får göra en kortdag så vi kommer oss iväg i tid. Man vet aldrig hur en längre bilresa kan se ut med två barn bilen ;)



Ha en underbar helg, det ska vi ha!
Kram Kram